Sonja Djuric

Har precis kommit hem från Landskrona Lasarett. 

 

Kom dit klockan 7.15, sömndrucken och törstig som bara den. Skulle fasta från och med klockan 20 igårkväll, så att de skulle få bäst resultat på proverna.

 

Fick träffa min Sjukgymnast först. Det var en otroligt avslappnad och rolig (med svag underton av sarkasm) medelålders kvinna. Trygghet och igenkännande från en tidigare sköterska infann sig hos mig. 

 

Vi pratade, vägde mig (-3 kilo! Yaaay!) och gjorde något sorts spirometritest. (Aced it!)

 

Sedan skulle vi ner och ta prover. De skulle tömma mig på 10 rör och allt gick skitbra med tanke på min sprutfobi och jag satt och kollade ut genom fönstret, fram tills det sista röret då sköterskan säger "Ja då var det vara sista röret kvar! " - PANG, svimmar rakt bakåt i liggstolen. Varför var jag tvungen att kolla över huvud taget? Jaja, är huvudet dumt får kroppen lida.

 

Efter det gick vi upp till Narkosläkaren. Det var en riktig energiknippe! Hon var helt exalterad och taggad över att jag är i så god form som jag är. Hon utbrast; " Du är en EXEMPLARISK patient! " och klappade ihop händerna!

 

Nu känns det på riktigt och roligt att få en sån här chans. Speciellt när man får reda på att kroppen svarar så bra på dieten och jag mår bra fysiskt! 

 

N K V!

 

/S.D